Lite mer än 4 månader har gått, i lite mer än 4 månader har jag varit utan mina egna lungor som ställde till det 24/7.

Alltså har jag i lite mer än 4 månader kunnat andas som en frisk, även fast det verkligen inte har känts så större delen utav tiden!

 

Men just nu har jag dragit på mig en förkylning och jag lovar er, jag ska inte klaga!

För jag vet att just nu sitter/ligger/står någon där ute och nästan drunknar i sitt slem, inhalerar det där 7 % saltet när de ändå känns som att det verkligen inte gör någon nytta och har ont i hela överkroppen för att den ständiga hostan tar kål på en. Så det finns mycket som är värre än min sketna förkylning!

 

MEN..

Omställningen från att vara "den där" som jag nyss beskrivit, till att ha friska  lungor är svår.

För jag har kvar alla gamla reflexer som att huffa när man hör eller känner slemmet, hosta med kraft för att få upp det eller att fräsa sig på ett speciellt sätt för att få upp så mycket som möjligt samtidigt som man inte spränger huvudet.

Men dom reflexerna är fortfarande anpassade för mina gamla lungor, inte för att par friska fullt fungerande?

Jag vill men kan inte.

Jag vet ju hur jag ska göra men det går inte ?!?

Alla reflexer och rutiner som varit mitt skydd hela livet för att överleva finns kvar men jag kan inte använda dom.

DÄR är mitt problem.

 

För även fast det inte känns så just för stunden, så har jag hellre en förkylning än äckliga lungor som ställer till det 24/7. Det är inget svårt val.

Men jag skulle även just för stunden vilja vara gamla Ida igen..

Ida med äckliga lungor som kan det här,  för det då hade det varit enklare.

 

Men det blir bättre med tiden..

Fast tiden är nog det största bekymret egentligen.

Det finns så mycket jag har missat och så mycket jag vill ta igen.

För där finns ingen garanti på att jag kommer leva flera år framåt även fast jag sitter här med friska lungor, det finns ingen som kan lova mig det.

Det finns dom som levt flera år med nya lungor och mår bra, men det finns också dom som haft oturen och inte mått så bra..

Och just därför vill jag göra så mycket när jag väl kan, för hur klyschigt det än låter så är det sant.

YOLO - Du Lever Bara En Gång.

 

Fick en kommentar  på mitt föra in lägg:

 

"Hej Ida Grattis till de nya lungorna. Att ta bort ståltråden är ganska ok. Man blir sövd och de skär upp en bit av ärret och drar ut den. Mitt blev gjort 16månader efter transplantationen. Jag hade så ont att jag inte kunde använda bh. Lycka till Kram A i Ystad"

 

Svar:

Hej !  Låter ju skönt att det verkar vara en relativt enkel sak att fixa !

Just nu har jag väldigt ont i mitt ärr och är mer blå runt området där ståltråden sticker upp men där är en remis skickad till HUD och jag skulle få en tid inom 2 månader ..

Men när jag kommer till Lund nästa vecka ska jag se om dom kan skynda på lite för det är verkligen inte skönt precis ..

Sen så måste jag börja jobba lite mer med överkroppen då jag är rett klen där och axlarna gärna åker fram, men det är också lite problem pga ärret då det gör ont :(

Men skönt att du fick det fixat till slut, hur är det nu ?

KRAM!