Min reaktion var att han var en väldigt dyster och deprimerad människa.

Tänkte att de kommer bli 58 dryga minuter av deprimerat snack.

 

Till vis del stämde de men tycker ändå de var en bra dokumentär på många olika sätt.

Tycker de är bra att han vågade dela sitt liv och sina tankar så öppet som han gjorde för inte många som skulle vågat de.

Men tycker inte man ska döma han för hårt då de bara är en 58 minuters inblick i delar av hans liv, vi vet knappt något om han egentligen.

Många tycker han är egoistisk som inte tar chansen när han väl får den och faktiskt uppskattar livet och de han har istället för att tycka synd om sig själv.

Kan till vis del hålla med men man måste faktiskt förstå att vi alla inte ser lika på allting?

Sjukdomen påverkar oss alla på olika sätt och jag tror sjukdomen är en stor del till varför han är så dyster medans andra tror att de bara är en ursäkt han gömmer sig bakom.

Men han beskriver ju själv i dokumentären att han inte kan släppa in för mycket för att han lättare ska kunna försvinna när de väl är dags och de är väl inget konstigt egentligen ?

De är ju bara ett faktum att han accepterat att sjukdomen kommer att ta honom någon dag och de ser inte jag som något negativt då jag tror en del lever i en förnekelse.

Detta kanske är hans sätt att orka kämpa precis som mitt sätt är att försöka vara positiv och glad för livet.

 

I dokumentären får vi även se att han erbjuds testa en medicin som endast 6 personer i Sverige har testat.

Medicinen ska göra att just hans typ av mutations fel börjar fungera rätt.

Men då sjukdomen redan orsakat skador på kroppens olika områden hela hans liv så är ju tex lungorna fortfarande skadade.

Då vi alla är olika så är de aldrig säkert att en medicin funkar på alla.

Henric var inte så sugen på medicinen då han kände att han levt hela livet med CF och så plötsligt "kanske" den försvinner ?.

Förstår att många tycker de där at väldigt dubbelmoraliskt då han tidigare sagt att CF är de värsta han vet och han hatar den över allt annat  men kan ändå förstå hur han känner ?

Tänk om den inte funkar, siken besvikelse.

Men många har tagit detta som ett hån då han får möjligheten till något andra skulle kunna döda för.

Får de inte till ett hån för de är ju fortfarande hans tankar, han val och hans liv.

Tror många också är lite irriterade på sättet han har kontakt till sin familj.

Men vi vet ju inte hur han hade de under sin uppväxt när jag fick diagnosen ?

När de händer något  dåligt i ens liv kan de sätta spår och på visa värre än andra och jag tror Henric har en hel del ilska och sorg inom sig och de är något alla hanterar olika.

 

 

Jag tycker de va bra att folket fick se en som inte förnekar sjukdomens dåliga sidor för de finns en del som är sämre i sin sjukdom och de tycker jag borde komma fram.

Sen klart att även jag tycker de är synd att han har sånt sätt att se på livet för själv tror jag de är så mycket lättare att kämpa om man inte gräver ner sig för djupt, då blir de bara jobbigt och sjukdomen äter upp en.

Men tyvärr har inte alla de synsättet och de respekterar jag och försöker även ha förståelse.

 

 

Jag har absolut inga problem med att vi tycker olika om denna dokumentär för de  är inte mer an rätt att alla gör de.

Men tycker inte de är okej att attackera han personligen vilket har tycker vissa har gjort.

Jag personligen tror att jag har lättare att ha förståelse för honom då jag är väldigt sjuk i min cf medans andra som inte är så sjuka kanske har lite svårare för de.

 

De va trots allt en dokumentär om Henrics liv och en stor del av hans liv är CF.

Han sa inte att alla skulle tänka som han eller att alla skulle gå och vara deprimerad, han sa bara att han är trött på att alla ska vara så positiva till CF och de finns de säkert fler som är och inte bara Henric.

 

Vi är alla olika, tänker olika och lever olika men att ha förståelse är en viktiga sak tycker jag.

 

 

 

 

/Slem kärlek ♥